ninalj

I natt när jag inte sov så bra bestämde jag mig till slut för att lägga Facebook på is. Jag har ju länge tyckt att Fb och alkohol är ett par grejer som egentligen inte har någon plats i mitt liv, jag har ju vid min mogna ålder ännu inte lärt mig att dricka lagom och tycker riktigt illa om mig själv när jag är full. Så vad skulle jag sakna, ångest och självförakt? Drack nu senast på nyårsafton och längtar absolut inte efter det.
Fb är lite mer komplicerat. Även där blir jag tvungen att se mina egna brister i vitögat. Men jag är den jag är och måste nog stå för det, som jag ju har försökt göra hela mitt liv. ( Har dock insett att jag är ganska konflikträdd, men det är en annan dags inlägg...)
Att jag ändå INTE kommer att avsluta mitt Fbkonto IDAG är för att jag fick en vänskapsförfrågan imorse från en
vän från gamla tider som jag blev glad att höra av, Ingela Nilsson. Avvaktar alltså några dagar. Å andra sidan finns ju både jag och Ingela och alla andra "Fb-vänner" IRL också... Jag har mail, blogg, telefon och adress!

Saken är den att jag inte gillar Facebook, tycker att det är ett spel för galleriet, sjukt egotrippat och rent falskt! Ajaj, ligger jag illa till igen nu... Men visar vi inte ofta upp en fasad, vi ska skriva nåt som ska vara kvickt och roligt men inte nödvändigtvis "vi". Och så ska vi lägga in massor av bilder av oss själva och våra gulliga ungar, herregud vad intressant för omgivningen. Hur viktiga har vi blivit? Är det den typ av bekräftelse vi behöver? Önskar vi att det var Se & Hör vi blev publicerade i? Hur spännande är vissa statusuppdateringar för nån annan än berörd part? MISSFÖRSTÅ MIG INTE, jag vill inte predika för nån Jantelag, men kunde inte kontakten vara lite mer äkta? Och nu kommer mitt problem in: jagblir skitirriterad på en del människor /inlägg  på Fb, och det säger kanske mer om MIG än om "DEM"? Alltså är det nog ett bra beslut av mig att hoppa av och låta er andra ha roligt med varandra utan min pretantiösa kritik.

Å andra sidan kan ni säkert ta mina åsikter utan problem och behålla och stå för era egna!

Men bloggen då, säger ni nu. Jo den är ju extremt ego, jag skriver nästan bara om mig, min familj, mina åsikter... men ni VÄLJER ju att läsa den, ni vet (ungefär) vad ni får. Välj bort när ni fått nog av mig!